Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur, Men Konjunkturinstitutet håller med Annika Winsth om att statistiken ändå inte ser så illa ut.
– Ett exempel är ju inflationen som kommit in lågt, så på helåret kan den inte bli väldigt hög, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI).
Mer pengar – men deppigt i hushållen
Svenska hushåll har det generellt bättre ekonomiskt än förra året, både i reallöneutveckling och sett till disponibel inkomst. Och i april ökade detaljhandeln med närmare 4,7 procent jämfört med samma period 2025. Man köper alltså grejer – men är samtidigt pessimistisk.
– Svenska folket har matats med negativ information inte minst om omvärlden och dess konsekvenser på svensk ekonomi. Det gör att tonläget är avvaktande, men man beter sig inte lika försiktigt, säger Annika Winsth.
Liknande prognoser men olika budskap
Det är oroligt i omvärlden och kriget i Mellanöstern ligger som en blöt filt över världsekonomin. På pressträffar har regeringen och Riksbanken båda betonat osäkerheter och risker, trots att deras analyser i stora drag ligger nära Konjunkturinstitutets, som tecknar en något ljusare bild av utvecklingen.
– Vi ser samma risker framför oss. Men än så länge ser inte vi några betydande effekter på tillväxten, säger Albin Kainelainen.
Det finns många sätt att ta temperaturen på svensk ekonomi. Här är några viktiga parametrar.
Brutto nationalprodukt, BNP – Sveriges tillväxtökning låg på 1,5 procent förra året. Prognoserna för 2026, bland annat regeringens, har reviderats ner men ligger nu på drygt 2 procents ökning.
Inflationen – Inflationen enligt KPIF uppgick till 0,8 procent i april. Enligt preliminära siffror för maj steg inflationen till 1,5 procent enligt KPIF. Riksbankens mål är att ökningstakten av den allmänna prisnivån (alltså inflationen) ska var ligga på 2 procent per år för KPIF. 0,8 procent anses vara en låg inflation och 1,5 ligger under riksbankens mål.
Statsskulden – Sverige har en av de lägsta statsskulderna i EU på 35,1 procent av BNP.
Arbetslösheten – Det finns olika sätt att mäta arbetslösheten. I april var 8,7 procent av arbetskraften arbetslös enligt ”Arbetskraftsundersökning” (AKU). I SCB:s undersökning ”Befolkningens arbetsmarknadsstatus” landar arbetslösheten på 5,6 procent. Arbetsförmedlingens mätning visar 6,5 procent under samma period.
Sysselsättningen – I april var 69,2 procent av befolkningen i åldern 15–74 sysselsatta säsongrensat och utjämnat enligt SCBs arbetskraftsundersökning (AKU). I BAS-undersökningen var andelen sysselsatta i mars 2026 79,5 procent i åldrarna 20–65 år.
Hushållens konsumtion – Hushållen konsumerade 4,1 procent mer i april i år jämfört med förra året. Måttet ses som en indikation på var konjunkturen är på väg.
Styrräntan – Efter många år med både minus- och nollränta höjdes räntorna betydligt under 2022-2023. Idag ligger styrräntan på 1,75 procent och många bedömare tror att den kommer att ligga kvar där åtminstone året ut.
Källor: SCB, Ekonomifakta, Riksbanken
0 kommentarer