Om man sparar 2 000 kronor i månaden i en aktivt förvaltad fond med en avgift på 1,3 procent per år och i en indexfond som kostar 0,2 procent, kan skillnaden bli flera hundratusen kronor på 30 år.

Detta visar en jämförelse av Finansinspektionen, som menar att ungefär 1 procentenhets skillnad i avgift blir runt 250 000 kronor över tid.

– I alla andra branscher jag känner till ger ett högre pris också högre kvalité. I fondbranschen är det precis tvärt om. En dyr aktivt förvaltad fond är i genomsnitt sämre än en billig indexfond, säger Joel Dahlberg, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet till Ekonomibyrån, som också skrivit en bok på ämnet.

Trendbrott i fondsparandet

Förra året skedde ett trendbrott när aktivt förvaltade fonder – med generellt högre avgifter – gick om de billigare indexfonderna.

Mer än dubbelt så mycket av nysparandet netto – gick då till aktivt förvaltade fonder jämfört med indexfonderna, enligt nya siffror från Fondbolagens förening. Det är alltså skillnaden mellan nya pengar som investerats i fondsparande och pengar som tagits ur fonderna.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, menar att det turbulenta läget på börsen förra året kan ha vänt folk till det aktivt förvaltade fondsparandet.

Hon lyfter ytterligare en anledning:

– Det kan vara att man litar mycket på de råd som bankerna ger och hur de presenterar fonder på sina plattformar.

Fondbolagen vägrar kommentera

Nästan 85 procent av det privata fondsparandet sker via storbanker och FI:s analyser visar att storbankernas kunder har fonder med högre avgifter.

Men storbankernas fondbolag avböjer att kommentera sina avgifter eller medverka i Ekonomibyråns senaste avsnitt.

Fondbolagens förening vill inte heller kommentera eller skicka fram en representant.

– Bankernas sparekonomer är ofta ute och pratar om andra ekonomiska frågor. Jag tycker att de också ska kunna prata om den långsiktiga effekten av avgifterna på sparandet, säger Moa Langemark.