Analys ·
Det stora tullpaket som lanserades på ”Liberation Day” med hänvisning till ett nationellt ekonomiskt nödläge har nu stoppats rättsligt. Högsta domstolen slår fast att Donald Trump inte kan använda nödlagen IEEPA för att införa breda tullar mot omvärlden.
Men det betyder inte att tullhotet är borta.
Det finns flera andra lagrum som Trump kan använda istället för att fortsätta med tullar. Det enklaste är en bestämmelse som gör det möjligt att införa en mer generell tull på upp till 15 procent. Begränsningen är att den bara får gälla i 150 dagar, alltså ungefär fem månader. Det är sannolikt den möjligheten som Trump avser när han nu talar om att det fortsatt ska vara 10 procent tullar som gäller mot omvärlden.
Det köper honom tid för att jobba på att använda två andra mer långsiktiga och kraftfulla verktyg.
Det ena gör det möjligt att införa tullar mot specifika branscher som anses viktiga för USA:s nationella intressen, till exempel bilindustrin eller strategisk teknik. Det andra gör det möjligt att rikta tullar mot enskilda länder som USA menar har agerat orättvist i handeln, till exempel genom subventioner eller handelshinder.
Sverige riskerar drabbas
Skillnaden jämfört med de första tullarna är att båda dessa spår kräver utredningar. Skada ska påvisas, processer ska följas och besluten kan i sin tur prövas rättsligt. Det blir mer byråkratiskt, mer tidskrävande och mindre svepande än när presidenten från början försökte använda nödlägeslagen för att i praktiken kunna sätta nästan vilken tull som helst mot vilket land som helst.
Men det finns också en paradox. När tullarna blir mer riktade kan de samtidigt bli mer kännbara för dem som träffas. I stället för ett brett handelskrig mot många länder kan det bli ett mer selektivt ekonomiskt tryck mot specifika branscher eller ekonomier där Europa och därmed även Sverige riskerar att drabbas.
Så även om domstolsbeslutet bromsar den mest omfattande tullstrategin, är det långt ifrån slutet på handelskonflikten. Snarare kan det vara början på en mer osäker och utdragen fas.
Lagstiftningen International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) från 1977 ger presidenten befogenhet att tillta många ekonomiska åtgärder vid ett utlyst nationellt nödläge.
Lagstiftningen är till för att hantera ”alla ovanliga och extraordinära hot mot landets nationella säkerhet, utrikespolitik eller ekonomi som helt eller till stor del har sitt ursprung utanför USA”.
Lagstiftningen har inte använts för att införa tullar av någon amerikansk president innan Donald Trump.
Källa: The New York Times
Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.
0 kommentarer