När Israel och USA attackerade Iran låg börsen på rekordhöga nivåer. En kraftig uppgång och höga förväntningar följt av en dramatisk händelse menar Robert Bergqvist kan förklara varför folk har tagit ett ekonomiskt steg tillbaka och börsen i sin tur faller.

– Vi har ett allvarligt läge i Mellanöstern med möjliga konsekvenser för världsekonomin, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

”Bankerna vill ha betalt för risken”

Utmaningen just nu är Trump-administrationens missbedömning kring Iran, enligt Annika Winsth. Vad som skulle vara en snabb operation har dragit ut på tiden och stängningen av Hormuzsundet har fått stora konsekvenser. Det utgör en risk som man vill ha betalt för, vilket gör att bankerna höjer räntorna.

– Stängningen av Hormuzsundet är det som gör att det blir stopp i maskineriet, mycket högre priser och det avgör hur länge vi ska vara i den här situationen, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Om det skulle bli fred inom den närmaste tiden tror Winsth att ekonomin kommer gå tillbaka snabbt och att vi kommer se tillbaka på det här som ”en liten blipp i kurvan”.

– Men skulle det här pågå maj ut och Hormuzsundet fortfarande är stängt är risken att de blir följdeffekter som att centralbankerna höjer räntan, säger hon.

Nordiska grannarna går bättre

Stockholmsbörsen går också sämre än de nordiska grannländerna nu. Det förklarar Robert Bergqvist med att svenska företag sträcker sig över många branscher och är exponerade för en global marknad.

– Men ser man över en längre period skulle jag kunna tänka mig att Stockholmsbörsen kanske kommer gå starkare, säger Bergqvist.