Sverige har haft bränsleransonering vid två tillfällen tidigare, 1956 och 1974. Om inte Iran, USA och Israel sluter vapenvila och öppnar Hormuzsundet inom kort är risken överhängande för att det behövs igen, enligt Christian Kopfer.

Under mars månad har blockaden i Hormuzsundet inneburit att det saknas mer än 10 miljoner fat per dag. Vid aprils månadsskifte hade priset på olja gått upp med 39,6 procent och priset på bensin med 24,1 procent.

Effekter syns inom industrin

Energiorganet IEA har varnat för att flygbränslet i Europa riskerar att ta slut om sex veckor. Christian Kopfer säger att bristen på olja även har börjat synas inom tillverkningsindustrin.

– Vi ser redan effekter på kemi- och plastindustrin med produktionsneddragningar på den europeiska kontinenten. Vi har också börjat se brist på flygbränsle i vissa fall. Det är den typen av sektorer som drabbas först, säger han.

Framöver tror han att det kommer bli högre priser på mer vardagliga varor som innehåller plast. Längre fram väntas också effekter på matpriserna när livsmedelsindustrin tvingas hantera de ökade bränslepriserna.

Svårt att påverka

Den enda lösningen är fred i Mellanöstern och att fartygen får fri lejd i Omanbukten. Som privatperson finns det få saker du kan göra för att påverka situationen, säger Christian Kopfer.

– Som privatbilist kan man gå över till eldrift. Det är kapitaltunga varor givetvis, men det är det man kan göra. I övrigt vara beredd på att vi kan gå mot ett ransoneringsläge om inte situationen förbättras. Man kan givetvis försöka dra ner på sin konsumtion, men normalt sett så är konsumtion av den här typen av råvara inget som sker för nöjes skull, säger Christian Kopfer.

Samtidigt har både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) uttalat sig om en eventuell ransonering av olja i Sverige.

– Varje dag kriget drar ut på tiden ökar risken för den sortens ekonomiska konsekvenser. Vi följer det här extremt noga, sade Ulf Kristersson till nyhetsbyrån TT i förra veckan.