I januari låg inflationen, den årliga prisökningstakten enligt måttet KPIF, på 2,0 procent.

Ekonomerna hade räknat med en inflation på 1,8 procent, nu blev den alltså ännu lägre.

– Den låga inflationen i februari är, på papperet, en väldigt bra nyhet men sen dess har ju Irankonflikten dykt upp och oljepriset stigit kraftigt. Så oron är ju att konflikten skulle bli långvarig och påverka inflationen, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.

– Det känns som gamla siffror som man inte riktigt vet hur mycket de är värda när det är så mycket som händer framåt.

Gör klokt i att stå still

Riksbankens mål är att inflationstakten över tid ska ligga kring två procent. Blir den högre än så, till exempel genom dyrare energi, tvingas man höja styrräntan. Men enligt Alexander Norén skulle konflikten i Iran även kunna orsaka en lågkonjunktur, vilket skapar ett tryck för sänkt styrränta:

– Vilken kraft som får övertaget är helt omöjligt att säga i dag. Så Riksbanken gör just nu klokt i att stå absolut still på plats och inte röra sig en tum innan man vet mer om hur mycket isen bär.

Enligt det rena inflationsmåttet, KPI, var den årliga prisökningstakten oförändrad i februari, 0,5 procent.

”Inflationstakten enligt snabb-KPI var oförändrad i februari. Den påverkades främst av att livsmedelspriserna ökade långsammare än tidigare och att boendekostnaderna började stiga efter en period med lägre kostnader”, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Den underliggande inflationen, exklusive energipriser, föll till 1,4 procent, ner från 1,7 procent i januari.